Annons

Annons

Österlen runt på fem ostar: Talldungen

Jag minns alla mina ostar och hur de brukade ätas av mig.

Jag drömmer mig tillbaka till sommarens familjesemester på Österlen, och alla goda ostar vi åt då. En enorm tur att hela familjen är hängivna foodies och hänger med på det mesta. I detta och kommande inlägg delar jag med mig av några av Österlens höjdpunkter.

Bäst i år var Talldungen och vi våra lyckostar hann dit två gånger samma vecka. Först en romantisk middag på tu man hand med min underbara man för att fira att det var tio år sedan vi blev ihop. Mozzarellan med grillad piemontesisk paprika var en total dröm, och vi var inte ensamma om att be servitören om receptet.

Vårt andra besök var härligt och livligt med hela min familj på mammas sida. Och som om det inte var nog festligt, så tittade Leif GW Persson förbi och sa hej i den trånga trappan (jag mötte Lassie…).

Ganska många familjemedlemmar har gått över till vegetarisk kost på sistone och även om det inte finns något vegetariskt varmrättsalternativ i Talldungens fasta fyrarätters menyn så fixar de fram jättegoda grejer. Ett tips är att meddela antalet vegetarianer när du bokar bord eftersom många grönsaker plockas samma dag.

Rätten nedan var en jättegod getost med knipplök och hasselnötter. Servisen återigen outstanding, vilket var en himla tur eftersom vinlistan är på 15 sidor.

En grej som jag verkligen gillar med Talldungen är att servisen och köket byts av i sina roller. Med resultatet att servisen kan precis ALLT om maten, från tillagning till råvaror, och en ökad förståelse från köket för servisen och vise versa. Jag har jobbat på några restauranger där servis och kök konstant låg i luven på varandra, vilket varken var ultimat för stressnivåer eller för servicen. Som servispersonal vågade man knappt be om en specialbeställning till gäster med allergier eller preferenser eftersom kockarna skrek och svor åt en om vilket besvär det var, istället för att alla samarbetade för att göra gästen nöjd. Kan tänka mig att om de kockarna hade fått göra några pass i servisen skulle det blivit annat ljud i skällan… Och de tänkte säkert samma sak om oss i servisen, att om vi bara hade fått stå och svettas över en varm grill i några timmar hade vi inte så lättvindigt tagit tillbaka en biff som bara råkat bli något för genomstekt!

 

Kommentera

Annons

Matbonanza och vinprovning på Brasserie Vau De Ville

En Stockholmstorsdag med guldkant och Nederburgs viner.

För en tid sedan var Brie Myself And I inbjuden till en mycket flott presslunch för Nederburgs räkning. En vinproducent med säte i Sydafrika. Andrea Freeborough, Nederburgs källarmästare, presenterade The Winemasters Riesling 2017 på Brasserie Vau De Ville i Stockholm.

Eftersom Rebecka själv befinner sig på andra sidan jordklotet så fick jag, Ellen Spångberg, äran att återigen gästblogga för Brie Myself And I, och dessutom få en riktig lyxlunch. Såhär tjusigt hade det dukats upp i lokalen.


Jag som vanligtvis äter byggarlunch vid kl. 11 var svimfärdigt hungrig när klockan slog 13 och det var dags att slå sig till bords. Blev lycklig som ett barn när första rätten var tonfisktartar – något av det bästa jag vet.

Kort därefter serverades nästa drömrätt, bläckfisk med en hollandaise som var bortom denna värld.

Till maten serverades olika årgångar Nederburg, och det var otroligt fint hur vinet lyfte maten och vice versa. Menyn var väl genomtänkt och vinet var fantastiskt gott. Mycket superlativ nu, men så får det vara ibland tänker jag.

Huvudrätten bestod av ankbröstfilé med pumpapuré och rödvinssås. Mina smaklökar slog dubbelvolter.

Under lunchens gång så berättade Andrea om de olika vinerna. Eftersom osten ännu en gång lös med sin frånvaro höll jag mina ögon och öron extra öppna. Som tur var så var Andrea ett proffs och tipsade särskilt om mögelost av alla dess slag till deras hyllade dessertvin Noble Late Harvest

… som vi självklart fick smaka av! Det var otroligt gott och längtar tills jag får avnjuta det tillsammans med en bit ost, kex och fikonmarmelad.

Dessutom fick vi även smaka på Nederburgs röda sortiment – ett lite tyngre vin som heter Nederburg The Motorcycle Marvel som jag personligen skulle para ihop med en vällagrad parmesan. Tror på en match made in heaven.

Men jag ska inte ljuga och säga att det här inte var ett magiskt avslut på lunchen, trots att den varken innehöll ost, kex eller marmelad. Friterad (!) vaniljglass med kaksmulor, kolasås och färska jordgubbar. Både jag och mina bordskamrater var alldeles lyriska över denna lilla dröm.

Summa summarum kanske den tjusigaste torsdagslunchen jag ätit. Tusen tack Nederburg för en tidig start på helgen och lyxen att få lära mig lite mer om livets två goda ting – mat och dryck.

 

Kommentera

Ost på Skansens fäbodvall

Vi har en underbar familjedag på Skansen och testar mesost på gammalt vis.

Vi firade sonens sjuårsdag på Skansen och fick en glad överraskning. På fäbodvallen kunde barnen prova på att kärna smör och koka mesost!

Både Rio och Ridley tyckte det var roligt att kärna smör på gammalt vis.

I denna vackra gamla ostform så formas vassle av get till mesost. Lägger till en sån på listan över ”saker att hålla utkik efter på loppis”.

Den rara fäbodkullan visar upp en färdig ost, hon har flera inslagna i tygdukar.

Här kokar vasslen över elden. Det blev rejält rökigt och ögonen började svida efter bara några minuter. Stor respekt för kvinnorna som sitter och arbetar med detta hela dagen.

Slutresultatet smakar väldigt sött och gott! Dessutom är mesost rikt på järn och vitamin B2.

På Skansen finns det såklart massa annat roligt att göra. Här står hela familjen inklusive min mamma och tittar på björnungarna som busade runt och brottades.

Radiobilarna var födelsedagsbarnets favorit.

Sockervadd! Något som mina barn inte är särskilt bortskämda med. Men fyller man år så gör man.

Summa summarum en rasande trevlig dag i solen. Stockholm är fantastiskt!

Kommentera

Annons

Laddar